mittlivsommorsa.blogg.se

27-årig nybliven morsa som tänker skriva om det mesta som hör mammalivet till - dela med mig av mina tankar och upplevelser.

Det här är jag

Publicerad 2016-04-09 18:36:10 i Allmänt,

Jag kan ju börja med att presentera mig. Ellen heter jag, är 27 år, lever tillsammans med min sambo och våran dotter Wilma som är 3 månader. När jag inte är föräldraledig jobbar jag som undersköterska/boendestödjare på ett gruppboende för funktionshindrade, har jobbat där i ca 7 år, varav 4 år som fast anställd (innan var jag vikarie). Det är ett jobb med underbara jobbarkompisar, ett jobb som jag trivs superbra med, även om jag ibland tänkt att jag vill testa på nåt annat, men nu när jag får ett avbrott från jobbet i och med föräldraledigheten så kommer jag komma tillbaka med ny energi och lust att jobba. 
Mitt största intresse i livet har alltid varit djur. Jag har under uppväxten haft katt, hund, marsvin, råttor, hamstrar, möss, fiskar. I tonåren växte hästintresset allt starkare, jag hade ridit på ridskola som liten, men det blev mer på allvar när jag blev större. När jag var 16 fick jag min egna häst, bokstavligen talat FICK, jag räddade honom från slakt, en varmblodig travhäst, 5 år som var fullt frisk men som inte funkade till trav. Jag hade honom i nästan 9 år, tills sommaren 2014 när han fick somna in pga en knäskada som aldrig skulle bli bra. Sen dess har jag varit hästlös. Hade en schäfer/rottis tik som jag tog över år 2010 strax innan hon skulle bli 2, hade henne tills hösten 2016 då hon fick somna in pga problem med höfter, allergi och att hon hade visat sig osäker med barn.  Saknar henne så det gör ont, men det har blivit lättare ju längre tid det har gått. Nu har vi bara en katt, 8 år som vi tog över i höstas. Men nog skrivet om djur nu. 
Jag har 3 syskon och en hel bunt bonussyskon. 
Jag har haft barnlängtan större delen av mitt vuxna liv, men det har aldrig varit rätt förns nu. I februari 2015 bestämde vi oss för att jag skulle sluta med p-piller, och då gick det fort, jag hann få en mens sen var det klart. Trodde verkligen inte det skulle gå så lätt. Jag hade en väldigt bra graviditet, gick över 2 veckor så det blev igångsättning, vilket tog lite tid men allt gick bra och vi mådde bra hela familjen. Nu har Wilma hunnit bli 3 månader. Och det är väl allt jag hade och skriva för tillfället :) 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela